Stora i Japan

I cirka en vecka har vi nu varit hemma i Sverige. En vecka som för min del har bestått av mycket förvirring då en skön känsla blandas med en ledsamhet och tomhet. En ledsamhet för att jag precis har lämnat ett fantastiskt land som jag skaffat mig en vardag i. En skön känsla då jag kommit tillbaka till ett land jag verkligen kan känna mig hemma i.

Det första som slog mig när jag kom tillbaka till Sverige var hur otroligt (verkligen otroligt) grönt detta land är. I mina ögon finns det knappt hus överhuvudtaget längre. Jag försöker tänka mig in i hur en japan skulle känna sig i vårt gröna land och min första tanke är att de skulle bli rädda. Ett zombieland! Det finns ju inga människor i Sverige, inte om man jämför med Japan. Tystnaden är slående. Ingen mer japanska, inga kimonos eller japanska affärsmän gåendes på gatan. Inga små japanska barn som klumpigt springer omkring som små animefigurer. Det är mest tomt.  

Sedan är det detta med toaletterna. I Sverige vet jag vad jag får, alltså en så kallad ”Western Style”. I Japan kunde man mötas av festmusik inne på toaletten, en öppnande toa-sits och en massa knappar och funktioner men likaväl kunde man mötas av ett hål i marken, aldrig visste man vad som väntade. Gå på toa här hemma är inte lika märkvärdigt.

Jag känner en tomhet efter Japan men jag känner också en lättnad. I Sverige sticker jag inte ut, jag är en i mängden. Mitt utseende är inte det minsta märkvärdigt. Ingen kommer stoppa mig för att ta kort, kommentera att jag är lång eller har speciell näsa eller speciella ögon. Att sticka ut så pass som man gjort i Japan kan jag tycka har varit jobbigt. Allt jag gör måste jag tänka igenom och analysera för att jag inte vill bete mig på fel sätt eller sticka ut för mycket. Kanske har detta varit min största lärdom från Japan. Hur det känns att inte vara som alla andra och bli bedömd från hur man ser ut.

En tomhet från Japan finns, en kärlek till Sverige också. 

Tack snälla ni som tagit er tid till att ta del av vad som hänt i våra liv under tiden i Japan. Vi uppskattar verkligen det och tycker det är så kul. 

Ta nu hand om er och ha en skön sommar! 

Undertecknad, Klara

 

Vi är sedan ett par dagar sedan framme på ön Pangkor i Malaysia. Här är det varmt, fint, skönt och avslappnande. Resan hit dock kändes inte som en självklarhet. Sent i söndagskväll lämnade vi Tokyos rena gator och de punktliga, ordentliga och otroligt trevliga japanerna. Klockan var kväll när vi i måndags kunde checka in på vårt hotell här i det mer kaotiska Malaysia. Där emellan kvarstår en hel del timmar och för att ge er en känsla av denna väldigt påfrestande resa ska jag börja med att göra klart att vi checkade ut från hotellet i Tokyo i söndags morse.

 

Förberedda för flygresa steg vi ut i den otroligt varma Tokyoluften iklädda stödstrumpor och på grund av det också lite för mycket kläder. En bra sista dag spenderades i värmen sedan var det dags för flygresa vilket skulle visa sig bli jobbigt redan från start. Vid incheckningen stod arga malaysier och skrek på personalen och när det var vår tur fick vi packa om våra väskor en aning på grund av en extremt petig personal. Efter det väntades en 6 timmars flygning nattid. Jag har i vanliga fall inga problem med att sova i flyg, tvärtom somnar jag direkt. Den här resan var dock ett undantag då det va extremt kallt i flyget och inga filtar fanns tillgängliga. Inte ens lite dryck erbjöds (flyg aldrig med Air Asia). Flygresan var ingen rolig upplevelse men tillslut var vi framme.

 

Men inte trodde ni väl att jag skulle berätta denna historia om den slutade där? Nej, väl framme i Malaysia skulle det enligt ”säkra” källor på internet vara 3 timmar kvar tills vi skulle vara framme på vår ö. Istället fick vi spendera ca 6 timmar i en buss med extremt dålig air-condition. Det var något otroligt varmt. En parantes här är att Oskar fortfarande sitter med sina stödstrumpor och jeans, han lever än idag tack och lov. Vi visste aldrig hur långt det var kvar och ibland trodde jag att vi aldrig skulle komma fram. Men tillslut så gjorde vi det med. En resa med en färja till ön och sedan var vi framme. Vid det laget var vi helt slut och inte alls lika peppade personer som de som lämnade Tokyo närapå ett dygn innan.

 

Det blev en stor kontrast från Japan vilket gör att man redan saknar landet lite. Idag känns allt bättre då det som sagt är otroligt fint här. Vi njuter och har det bra! Här nedan får ni bildbevis på det.

 

Hej så länge! Jag tänker även lägga till sayoonara även om vi nu lämnat Japan.

Så, sayoonara!

 

Undertecknad, Klara

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hallå igen, underbara läsare. Här kommer en liten rapport från det totala myllret i den Japanska huvudstaden. Efter en något slitsam bussresa från Osaka anlände vi i Tokyo tidigt på onsdagsmorgonen. Vi har nu varit här i fyra dagar och försökt att uppleva och ta del av så mycket som möjligt av den här koloss till stad. Det finns väldigt många olika stadsdelar och det går inte riktig säga att det bara finns en stadskärna eller centrum. Varje stadsdel är lite som sin egen värld med sin egen mittpunkt. Det spelar egentligen inte någon större roll från vilken tunnelbana vi kliver upp, synen som möter en är ändå alltid den samma. Stora höga hus, folkmyller och mer eller mindre stressande män i kostym. Det hela påminner verkligen om en myrstack, där människor till synes rör sig helt utan tanke, rör sig över gatorna och bland tunnelbanestationerna.

 

Det finns några platser och saker i Tokyo som vi verkligen velat se och göra. Att se det mäktiga Tokyo Sky Tree med sina 634 höjdmeter var en av dessa saker. En dagsresa till Mount Fuji var en annan. Utöver detta har vi hunnit med en hel del och har varit på besök i nästan alla stadsdelar i ”inner-Tokyo”. Att spendera dagar i storstäder innebär alltid långa sträckor till fots och en enorm mängd intryck kastade i ansiktet. Roligt, häftigt men också uttröttande. Vi känner oss nu redo att lämna Tokyo och Japan för den här gången. Detta land som vi nu bott i och försökt att förstå oss på under nästan fem månader. Många fina minnen har vi alltid med oss och Japan är verkligen ett spännande land som har otroligt mycket att erbjuda. Folket här är väldigt svåra att helt förstå sig på, men de är alltid väldigt hjälpsamma och snälla.

 

I kväll flyger till Malaysia för att förhoppningsvis få en riktigt härlig avslutning med sol, bad och sandstränder innan vi åter placerar våra fötter på Svensk mark lagom till midsommar. Vi säger nu sayonara och på återseende till Japan. Nästa inlägg kommer troligtvis från den lilla ön Pangkor. Stora kramar och varma hälsningar från oss. Glöm inte att kolla in bilderna här nedan.

 

Undertecknad, Oskar.